Maria - bara som jag är

Ja tänk om man kunde göra det. Då skulle jag inte tveka en sekund till att kunna vrida tillbaka till den dagen då jag fick redan på att jag va gravid. Att det va med tvillingar det fick man ju veta när det blev en blödning och vi förlorade vårat ena barn. Tiden efter det har varit bra fram tills det att Hjalmar fyllede 1 år. Då kom det över mig att vi "bara" hade ett barn att fira. Sedan så har det varit lungt ett tag och jag har haft tankarna på annat håll. Men sen när det va dax för födelsedag nummer 2 så kom det över mig med en väldans fart. Sedan dess har jag funderat nästan varje dag på varför det blev som det blev. Hjalmar Elias det är min gopojk det. Honom älskar jag över allt annat. Fast ja Wilma kommer på samma plats som honom.

Tror att det beror på allt jag har funderat över som har gjort att jag inte har orkat med en massa folk. Det har varit så otroligt jobbigt det här året. Jag hoppas verkligen att det har vänt nu och att allt bara kommer att bli bättre.

Nä nu ska jag göra kväller så man orkar jobba i morgon. Så skönt att skriva av sig lite.

Tack å hej.